Graffitistorian

Hur i hela världen ska vi kunna beskriva detta? Det är nästan att vi redan börjat ångra oss! Vem kommer egentligen ha någon glädje av det här? Förmodligen bara vi själva men förhoppningsvis även alla franchisetagare.

Den här …istorien, skriven 2024, startade 1984…. ja egentligen t.o.m. tidigare men det orkar vi inte dra igenom här och nu.

Några lästipps: Läser du detta i din mobil vill jag tipsa om att det blir bäst om du har telefonen på tvären (liggande)!

Före 1984.

Under 1982-84 och även några tidigare år hade jag för vana att någon gång då och då, besöka Boutique Caesar på Västra Storgatan 45 i Kristianstad. Mitt intresse för kläder var väl inte direkt anledningen utan snarare att jag var kaffesugen. Tomas som var grundare av denna fina boutique var alltid vänlig och bjöd på kaffe. Ja, fast bjöd är kanske en överdrift. Han var ju för det mesta ensam i affären och hade kunder, så jag fick själv gå in och sätta på kaffe. När kaffet var klart fick jag sörpla i mig det och för det mesta utan sällskap. Jag döpte om stället till ”Sveriges Ensammaste Fik”.

Då och då brukade jag hjälpa Tomas med lite ombyggnationer och annat smått och gott. Bl.a. minns jag ett mystiskt avlopp som vi gjorde till en Dusch. Tomas hade installerat ett Solarium och var tvungen att ha en dusch till sina solarie-kunder. Vi hade faktiskt riktigt kul ihop och vår gemenskap växte och en vacker dag kom Tomas med ett förslag. Vi borde slå oss ihop och starta ett ”lättlunch-café”. Tomas hade länge haft idén om att kombinera försäljning av kläder och ett café. Efter avancerade beräkningar och kalkyler kom vi fram till att idén var helt lysande detta trots att det
i Kristianstad på den tiden fanns:
1 Kebab / salladsbar
2 Hamburger / salladsbarer
6 Korvkiosker
9 Pizzerior
12 Restauranger / lunchserveringar
Totalt 30 möjligheter i stad på ca 23 000 invånare! För att skilja oss från befintliga salladsbarer skulle vi satsa på hög kvalitet och konkurrenskraftiga priser. I stället för att presentera t.ex. sallader färdigblandade i kantiner, som var vanligt, skulle vi lägga upp varje ingrediens snyggt och prydligt på tallrik när kunden såg på. Croissanter hade blivit lite ”inne” så det var också något vi ville satsa på, förutom baguetter(bake-off).

1984.

Jag hade vid den här tiden ett tryggt och bra jobb hos Michelin som representant i södra Sverige, så det var inget lätt beslut att ta, men nöden har ingen lag! Vi beslutade att jag inte skull säga upp mig med detsamma, utan jag skulle jobba på lördagar och Tomas på vardagarna. Vi satte igång med ombyggnationen av lokalerna i början av året.

Det första rummet skulle bli Café och resterande ytor Boutique. Det var viktigt för oss att hitta ett lämpligt namn och en gångbar Logo. Eftersom vi bägge kände oss lite ”klottriga” hittade vi namnet Graffiti – som just betyder klotter.

Invigningen hade vi den 17 och 18 Maj 1985. Tomas hade ordnat med några modiga töser som gick mannekänger och visade upp hela Caesars fina kollektion, allt till musik från en bergsprängare som Tomas gick runt med.

Vi kände nog att invigningen var en ”hit” och vi sålde faktiskt en hel del från Caféet. Croissant med Räksallad 12,50, Sallad Nicoise 14,50, Graffiti Specialglass 9,50, Coca Cola 3,50, Kaffe 3,00…
Det gick några månader med en försäljning som inte var så bra. Verkade inte som Kristianstadsborna var vakna för att äta Croissanter, så vi började faktiskt bli lite oroliga. Vi behövde brainstorma för att hitta nya idéer och ur det kom Tomas med idén att Baka Potatis och fylla den med något gott. På den tiden kunde man på en del restauranger få bakad potatis med smör till en grillad köttbit. Det var då rätt små potatisar.
Vår ide var att man skulle få en rejäl potatis på minst 300gr och en mättande fyllning. Drygt ett halvt kilo mat borde väl räcka som lunch. Vi började testa och våra kunder upptäckte väldigt fort vårt nya koncept, så på några månader förändrades allt drastiskt. Tomas som hade hand om vardagarna kunde inte klara sig själv längre, så vi var tvungna att skaffa en anställd – Monica Palm, som visade sig vara en riktig klippa. Mina lördagar blev också svårare och svårare att klara av själv. Man måste komma ihåg att vid den här tiden hade vi både Boutique och Café att ta hand om. På lunchen var det kö ut på gatan till Caféet och det fanns ingen möjlighet att serva de kunder som ville köpa kläder.

Klädkunder kom fram och undrade hur och var de skulle betala sitt plagg och svaret blev oftast ”Vad kostar det – lägg pengarna här på disken så är du snäll”. När sommaren var slut var jag tvungen att säga upp mig från Michelin och ägna mig åt Graffiti på heltid tillsammans med Tomas och Monica.

På hösten gjorde vi en ny meny och tryckte upp lite direktreklam.Vår ide med Bakad Potatis med Fyllning blev en superhit och vår kundkrets bara ökade och ökade. Ökningen resulterade i att Tomas bestämde sig för att inte längre jobba med kläder. Vi tömde boutiquen och byggde om lokalen till en servering. Tomas var överlycklig att bli av med det kostsamma lagret av kläder, som man måste ha i en klädbutik. Lagret för ett café motsvarar nog en tiondel.
I samband med dessa förändringar behövde vi se över vår meny och vår logga. Vi ersatte ”Caesar Collection” med ”FOODSHOP” så resultatet blev så här…

1986.

Det här året blev en kamp – vi slet som djur och blev så klart tvungna att anställa mer personal.

Vet inte om vi bara hade tur eller om ungdomarna på den tiden var mer ansvarsfulla och villiga att hugga i än vad man upplever idag? Jag kan omöjligt komma ihåg alla som vi hade som anställda, men några har fastnat. Maria, Lisa, Fia (Fiddeli), Cecilia, Jossa, Kaisa, Emmalin, Frida, Måns, Fredrik…..

Jag vill gärna poängtera att vi hade riktigt duktiga tjejer & killar anställda. Några enstaka undantag dock, men ändå är det ju ofta så att ur det dåliga kommer alltid något bra… utom någon, som vi under väldigt lång tid hoppades skulle bestämma sig för att sluta. Efter mycket lång tid bestämde hon sig för att säga upp sig – detta var den 17 maj! Den dagen blev därefter Graffiti Cafés ”Nationaldag” och det råkade ju, med lite tur, även överensstämma med vårt invigningsdatum!!!

Köerna

Försäljningsutvecklingen var näst intill ofattbar – vi hade långa köer ut på gatan varje lunch och vi stormtrivdes så klart. Försäljningsökningen var ca 40 % per månad under det första halvåret. Ibland kunde pressen bli rätt tuff bakom disken – vilket ibland resulterade i att vi hällde vatten på varandra – till kundernas förfasan – de kunde ju inte veta att allt var ett spel och att vi gjorde allt för att kunderna inte skulle tröttna på att stå i den långa kön. Faktum är (vilket i alla fall jag tror) att många som kom till oss på lunchen inte bara kom för maten utan kanske lika mycket för att se oss ”uppträda”!!! Vi hade otroligt kul själva och påverkade våra anställda till samma anda genom att lära dem att ”ytan bakom disken är en teaterscen – använd den väl!” Vi hade ett kölapps-system och för att få folk att reagera brukade vi ropa upp fel nummer, vilket väckte de flesta kunderna. Antingen sa man då att ”jag bara skojade – skulle bara kolla så att ni inte står och sover” eller ” ledsen men idag hoppar vi över nr 138″ allt med ett leende på läpparna och sen tog man så klart hand om nr 138….

Vet inte varför men vi hade en hel del kändisar som kunder. Hasse Alfredsson, Hasse Andersson, Peps och hans fru Anita, Marie Fredriksson…mm.

En dag kom en man ridande på sin häst och band den i staketet till ute- serveringen medan han njöt av sin Bakade Potatis i solskenet. Sånt kan väl bara hända på Graffiti Café i Kristianstad….
Vi hade börjat inse att vi faktiskt hade skapat en helt ny lunchprodukt som verkade tilltala de flesta och vår försäljning var fantastisk. Vi började få planer på att utvidga vår verksamhet till andra städer och kom av den anledningen i kontakt Franchising, som verkade vara ett bra sätt att expandera på. Vi hade i stort sett bara börjat studera den här metoden när det kom in 2 militärer från P6, Christer & Christer, och undrade om inte dom kunde få öppna ett Graffiti Café i Helsingborg. Det blev starten på den kommande utvecklingen av konceptet….. och vi började med att fräscha upp vår logga!
Den blev så här!